Stadgar

STADGAR FÖR GEFLE IF:s FOTBOLLSFÖRENING
Stadgar för den ideella föreningen Gefle IF:s Fotbollsförening med hemort i Gävle kommun. Gefle Idrottsförening bildades ursprungligen den 5 december 1882 och ombildades till en alliansförening den 1 januari 2009. Gefle IF:s Fotbollsförening är medlem i Gefle IF Alliansförening som bildades den 1 januari 2009. Stadgarna för Gefle IF:s Fotbollsförening fastställdes av årsmötet den 10 november 2008.
Föreningens färger är blått och vitt. Föreningens flagga är ljusblå med vitt kors. I det mindre av de övre ljusblå fälten är föreningens märke placerat. Proportionerna är som i den svenska flaggan.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 §    Ändamål Föreningen skall bedriva följande idrotter:
Fotboll
Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med ”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”. (Se bilaga.)
Föreningen skall i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott.
2 §    Sammansättning Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.
3 §    Tillhörighet m m
Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):
Svenska Fotbollsförbundet
och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).
Föreningen tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF) inom vars område föreningens hemort är belägen samt vederbörande specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom det SF-distrikt där föreningens hemort är belägen.
Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och beslut fattade av överordnat idrottsorgan.
På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är föreningen skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter.
1
4 §    Tillhörighet till Gefle IF Alliansförening
Föreningen ingår som medlem i Gefle IF Alliansförening och är därmed skyldig att följa Gefle IF:s Alliansförenings stadgar och de avtal som är tecknade mellan Gefle IF:s Fobollsförening och Gefle IF Alliansförening.
5 §    Beslutande organ Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.
6 §    Firmateckning Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt
eller av en eller flera särskilt utsedda personer.
7 §    Verksamhets- och räkenskapsår Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m den 1 januari t.o.m den 31 december.
8 §    Stadgetolkning m m Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i
stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.
Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stadgarna skall i stället avgöras i enlighet med vad som anges i 30 §.
9 §    Stadgeändring
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster. Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.
Beslut om ändring av stadgarna skall snarast underställas Gefle IF Alliansförening för godkännande i enlighet med 11 § i stadgarna för Gefle IF Alliansförening.
10 §    Upplösning av föreningen För upplösning av föreningen krävs beslut härom med minst 2/3 av antalet avgivna röster vid två på
varandra följande ordinarie årsmöten.
I beslut om upplösning av föreningen skall anges dels att föreningens tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål, dels var den upplösta föreningens handlingar m.m. skall arkiveras t.ex i folkrörelsearkiv eller motsvarande.
Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart tillställas vederbörande SF.
2
FÖRENINGENS MEDLEMMAR
11 §    Medlemskap Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till.
Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen.
Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen.
I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande skall iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på medlemsansökan.
Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.
Genom beslut på årsmötet kan medlem utses till hedersmedlem. Förslag till detta förbereds av styrelsen och föreläggs årsmötet.
12 §    Utträde Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed
omedelbart ha lämnat föreningen.
Medlem som inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande verksamhetsår får anses ha begärt sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att personen avförs från medlemsförteckningen.
13 §    Uteslutning m m
Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen.
Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen.
Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen varning.
Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss tid, minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den berörde.
Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av föreningens styrelse och får av den berörde överklagas inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.
14 §    Medlems rättigheter och skyldigheter
Medlem •    har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna. •    har rätt till information om föreningens angelägenheter.
3
•    skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av föreningsorgan samt följa i 3 § nämnda organisationers stadgar, bestämmelser och beslut.
•    har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning av föreningen.
•    skall betala senast den 1 april medlemsavgift som beslutats av föreningen. Hedersmedlem är befriad från avgift.
15 §    Deltagande i den idrottsliga verksamheten Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom
idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.
Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen. Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, skall också vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om en annan ordning.
Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderha den idrottsgren vilken tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.
ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE
16 §    Tidpunkt, kallelse Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av mars månad på tid och plats
som styrelsen bestämmer.
Kallelse till årsmötet skall av styrelsen senast fyra veckor före mötet tillställas medlemmarna, eller kungöras på hemsidan eller i ortspressen. Vidare skall kallelse jämte förslag till föredragningslista anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar skall det anges i kallelsen.
Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.
17 §    Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet. Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast tre veckor före årsmötet. Styrelsen skall till
årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.
4
18 §    Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter och under mötesåret fyller lägst 14 år har rösträtt på
möte. Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud. Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.
19 §    Beslutförhet Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet.
20 §    Beslut och omröstning Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).
Med undantag för de i 9 § första stycket och 10 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.
För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.
Beslut bekräftas med klubbslag.
21 §    Valbarhet Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Arbetstagare inom
föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen, valberedningen eller till revisor i föreningen.
22 §    Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras: 1.    Fastställande av röstlängd för mötet. 2.    Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3.    Val av protokolljusterare och rösträknare.
4.    Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt. 5.    Fastställande av föredragningslista. 6.    a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,
b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste räkenskapsåret.
5
7.    Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets- /räkenskapsåret.
8.    Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
9.    Fastställande av medlemsavgifter.
10. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets- /räkenskapsåret.
11. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner. 12. Fastställande av antalet övriga ledamöter och suppleanter i styrelsen. 13. Val av
a) föreningens ordförande för en tid av1år;
b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av 2 år;
c) suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning för en tid av 1år;
d)2 revisorer jämte suppleanter för en tid av ett    1år varav en skall vara godkänd eller auktoriserad revisor. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta;
e) 3 ledamöter i valberedningen för en tid av ett 1 år, av vilka en skall utses till ordförande;
f) beslut om val av ombud till Gefle IF Alliansförening och ombud till SDF-möten (och ev andra möten där föreningen har rätt att representera med ombud).
14. Övriga frågor.
Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.
23 §    Extra årsmöte Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.
Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.
När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet eller kungöras inom samma tid i ortspressen. Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista anslås i klubblokalen eller på annan lämplig plats.
Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke.
Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.
Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 18 §, 19 § och § 20.
6
VALBEREDNINGEN
24 §    Sammansättning, åligganden Valberedningen består av ordförande och 2 övriga ledamöter valda av årsmötet. Antalet övriga ledamöter
bör vara lika fördelat mellan könen. Olika åldersgrupper skall finnas representerade.
Valberedningen utser bland sina ledamöter en vice ordförande. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.
Valberedningen skall senast 8veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid.
Senast 3veckor före årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag.
REVISORER
25 §    Revision Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och
övriga handlingar. Föreningens räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet.
Revisorerna skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.
STYRELSEN
26 §    Sammansättning Styrelsen består av ordförande samt sex eller åtta övriga ledamöter. Styrelsen bör bestå av både kvinnor
och män.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, ekonomiansvarig och de övriga befattningshavare som behövs.
Vid förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte.
Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Han får utses till befattning inom styrelsen.
27 §    Styrelsens åligganden När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens
angelägenheter.
Styrelsen skall – inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar – svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.
7
Det åligger styrelsen särskilt att •    tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas, •    verkställa av årsmötet fattade beslut, •    planera, leda och fördela arbetet inom föreningen, •    ansvara för och förvalta föreningens medel, •    tillställa revisorerna räkenskaper m m enligt 24 §, och •    förbereda årsmöte.
Ordföranden är föreningens officiella representant. Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut efterlevs. Har ordföranden förhinder skall vice ordföranden träda in i ordförandens ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på sekreteraren och ekonomiansvarig.
Sekreteraren •    förbereda styrelsens sammanträden och föreningens möten,
•    föra protokoll över styrelsens sammanträden,
•    se till att föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på ett betryggande sätt samt ansvara för att föreningens historia dokumenteras,
•    se till att fattade beslut har verkställts,
•    om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående handlingar,
•    årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen.
Ekonomiansvarig •    föra medlemsförteckning och se till att medlemmarna betalar
beslutade avgifter till föreningen,
•    se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrotts- organisationer m.fl,
•    svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra bok över föreningens räkenskaper,
•    årligen upprätta balans- samt resultaträkningar, •    utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning, •    se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt tid,
•    i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration, särskild uppgift, kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och övriga föreskrivna uppgifter inom skatte- och avgiftsområdet,
•    föra inventarieförteckning, i vilken också av föreningen förvärvade priser införs,
•    se till att såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet som föreningens byggnader, idrottsmateriel, priser och övriga tillhörigheter är försäkrade på ett betryggande sätt.
8
28 §    Kallelse, beslutsmässighet och omröstning Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det.
Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.
I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet.
Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening skall antecknas till protokollet.
29 §    Överlåtelse av beslutanderätten Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till kommitté
eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd.
Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.
TVIST
30 §    Skiljeklausul
Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.
—————————————————————————————————-
9
Bilaga
Idrottsrörelsens verksamhetsidé
Idrott är
Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.
Idrott består av
Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.
Vi organiserar vår idrott
Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.
Vi delar in vår idrott
Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.
I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.
I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.
I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad betydelse.
Vår verksamhetsidé
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.
Därför vill vi utforma vår idrott så att
•    den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll
•    alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet
•    den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika samhällsgrupperingar
•    de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet
•    den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.
(Idrottsrörelsens verksamhetsidé är antagen av 1995 års Riksidrottsmöte.).
Bra i idrott och bra idrott
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt
10
Fysisk utveckling
Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.
Psykisk utveckling
Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.
Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.
Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag – i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.
Social utveckling
Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.
Kulturell utveckling
Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.
På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.
Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.
Det finns således mycket som är bra med idrotten…
Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.
Demokrati
Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.
Fostran
Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom
11
idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.
Jämställdhet
Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.
Rent spel
En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat – doping – för att uppnå bättre resultat.
Förebygga skador
När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.
Sund ekonomi
Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.
Respekt för andra
Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.
Ideellt engagemang
I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.
Miljömedvetenhet
Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.
(Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november 1995)
12