Pelle Olsson i stor intervju inför säsongen 2012

”-Jag har inga mer geniala övningar än någon annan.”

2004 var året då Gefle IF chockade fotbollssverige genom att ta steget upp i den högsta serien. Att tränaren då hette Kenneth Rosén är det säkert många som minns. Att han idag heter Pelle Olsson är det nog ingen som har missat. Gävles egen fotbollsprofessor har med stort hjärta och små ekonomiska medel gjort GIF till en allsvensk klubb att räkna med. Förra årets niondeplacering med 41 inspelade poäng innebar nytt klubbrekord och kanske har det rentav blivit dags att höja ribban, nu när man går mot sin åttonde raka säsong i den svenska fotbollens finrum.

-Faktum är att vi inte har börjat målsättningsarbetet än. Men vi tar med oss erfarenheterna och en positiv känsla från förra säsongen. Vi börjar dock på noll igen och måste ha med oss insikten om vad som krävs för att vinna en allsvensk match och det är stenhårt arbete och en dos ödmjukhet i balans till ett gott självförtroende. Det är väldigt små marginaler i Allsvenskan och är inte vi i närheten av vårt bästa riskerar vi att förlora alla matcher, säger Pelle Olsson från sitt arbetsrum på klubbens kansli.

Och på tal om små marginaler. Gefles rekordnotering från förra säsongen hade lätt kunnat bli än mer rekordartad.

-Det är klart att med två förluster på de femton första omgångarna och en förlust på de nio sista är det lite retfullt att det inte räckte till en ännu bättre placering, fortsätter Pelle och konstaterar samtidigt att sviten på sex raka förlustmatcher under slutet av sommaren kostade laget en mer framskjuten placering.

 

Stor trupp

I år har Gefle en ovanligt stor trupp att arbeta med. Hela 26 spelare ingår i tränare Olssons lagbygge, men det skulle kunna vara hur många som helst.

-När vi som allsvensk klubb erbjuder en professionell tillvaro som fotbollsspelare, då skulle vi kunna ha hundra spelare om vill ville. Det finns ett sånt tryck på att komma åt de positionerna som en allsvensk spelartrupp innebär.

Att den stora truppen skulle vara en strategi för att undvika långa energidippar under säsongen håller dock Pelle inte med om.

-Nej, egentligen inte. Det är viktigt att vi kan förstärka med spelare som har anknytning till oss och området här och känner att det är något väldigt bra att spela i Gefle IF. Sen kan man ju hoppas att en ökad bredd gör att vi klarar av att ha bättre träningar under större delen av året, även under intensiva perioder med mycket matcher.

Tittar man närmare på Gefles trupp ser man att en hel del har hänt sedan 2011. Kvar finns ingen Theorin och inte heller någon Chibsah, onekligen två stora luckor att fylla.

-Det är ju två spelare som har spelat mitt i laget i fyra år i stort sett och gjort närmare hundra matcher i Allsvenskan. De behövde ersättas av spelare som vi tror kan gå in och konkurrera direkt.

Valet föll på Linus Malmborg från Vasalunds IF och Alexander Faltsetas från IFK Göteborg, två olika spelartyper på två olika positioner, men med en sak gemensamt: en stor hunger att spela allsvensk fotboll och en vilja att utvecklas.

-Gefle har inte förutsättningarna att värva de mest etablerade spelarna. Vi kan erbjuda en bra miljö att utvecklas och bli bättre i och det är det som måste vara huvuddrivkraften hos spelarna.

Totalt har det blivit fem nya spelare i GIF till den här säsongen. Förutom de redan nämnda har klubben knutit till sig framtidsnamn i William Lundin, backtalang från IFK Göteborg, och Johan Svantesson, skrällvärvningen från Vara SK i division fyra. Men att Gefle bara skulle värva unga spelare från lägre divisioner är en myt, enligt Olsson. Hasse Berggren och Mikael Dahlberg är två exempel på etablerade spelare som kommit till klubben de senaste åren. Ett annat purfärskt exempel är årets värvning av gamle succémannen Johan Oremo från Djurgården.

-Framförallt har Johan kvaliteter som passar i vårt sätt att spela. Han har en otrolig uthållighet och snabbhet i kombination, säger Pelle som vid sidan av det rena fotbollskunnandet pekar ut fysiken som en avgörande faktor för att lyckas.

-Det är viktigt att ha en fysisk kapacitet så att man klarar träningsdosen, men sen behöver du en väldigt bra fysik för att spela allsvenska matcher. Det är stor skillnad på den fysiska nivån i Allsvenskan kontra en lägre division.

GIF har, på gott och ont, blivit känt för sitt vägvinnande 4-4-2-spel. Nya spelare ger dock nya alternativ. Redan ifjol experimenterade Olsson & co en del uppställningen 4-3-1-2. Resultatet var blandat och frågan är om vi får se mer experimenterande den här säsongen.

-Jag ser väl att 4-4-2 är vår grunduppställning. Däremot att ha 4-3-1-2 som en uppställning att kunna ändra till tror jag på. Kanske ligger det närmare till hands nu när vi har fått ytterligare en forward av god klass, vilket gör att vi kanske oftare vill ha tre av våra forwards inne på banan. Förra året använde vi oftast Lantto i den rollen men nu kanske vi tänker lite annorlunda där och istället droppar med en forward. Det är viktigt att vara öppen och se hur formen i laget är och vilka spelare som passar i olika roller. Men att vi kommer att hålla oss till 4-4-2 från start i de flesta matcherna, det kan jag säga ganska säkert.

Framgångsrika forwards

Johan Oremo är bara en av flera tidigare okända spelare – Alexander Gerndt och Amadou Jawo är två andra – som fått rejäla genombrott i GIF-tröjan. Detta har gett Gefle IF rykte om sig som en bra klubb att komma till och utvecklas, i synnerhet om man är forward. Pelle gör sitt bästa för att förklara varför just forwards lyckas så bra i GIF-tröjan.

-Vi spelar med två forwards vilket gör att de har stöd av varandra. Vi har ganska tydliga roller där arbetsfördelningen alltid är lika i grunden. Men jag tror att en viktig del är att vi är väldigt lite upptagna av om forwards gör mål eller inte. Vi är istället väldigt upptagna av att rollen uppfylls i försvarsspelet, i uppbyggnadsspelet, i kontringsspelet och genombrottsspelet. Arbetsbeskrivningen för en forward är en helhet så spelarna känner en delaktighet i spelet och är inte själva så upptagna av att göra mål. Då får de ett mer avslappnat förhållande till spelet. Slår man upp en kvällstidning är det ett väldigt fokus på målen som inte finns i vår vardag. Arbetsbeskrivningen för en Johan Oremo, en Hasse Berggren eller en Micke Dahlberg skiljer sig inte, men deras sätt att sätta finishen på det hela och deras personliga egenskaper skiljer sig.

-Samtidigt blir det många förenklingar kring det här, att folk tror att det bara är att komma hit och lyckas. Det är väldigt bra spelare som kommit hit under åren, men som av olika anledningar inte riktigt lyckats tidigare. Om man tittar på de spelare som lyckats bra har de haft någon spetsegenskap i det fysiska. Amadou Jawo är ju ett fysiskt praktexemplar och det var bara konstigt att han inte spelade elitfotboll tidigare. Johan Oremo har en otrolig uthållighet och snabbhet i kombination.

Någon hemlig trollerilåda har emellertid inte Pelle när han jobbar med sina spelare.

-Jag har inga mer geniala övningar än någon annan, säger Pelle och talar istället om vikten av att skapa en tydlig ram som ger spelarna kontinuitet i vardagen.

Grundläggande saker som att prylarna är på plats när spelarna kommer till träningen, att planen är i ordning och att lönen kommer i tid, skapar enligt honom den trygghet som behövs för att kunna prestera i den otrygga miljö som proffsfotbollen ofta innebär.

-Vi försöker, genom vårt sätt att vara som ledare, att skapa trygghet i vardagen för att sen, när vi tävlar, gör vi det inför tv-kameror och åskådare och spelarna får betyg varje dag i morgon- och kvällstidningarna och det är en ganska otrygg miljö.

Pelle Olsson

Mr. GIF

Med sina många år i föreningen, både som spelare och tränare, är Pelle något av en Mr. GIF. Därför är det föga förvånande att de tre ord han väljer för att beskriva sig själv – engagerad, envis och realistisk – lika gärna skulle kunna vara en beskrivning av klubben Gefle IF. ”Hårt arbetande” är ett annat epitet som passar in på såväl Pelle själv som hans lag. Som både tränare och sportchef i klubben kan man fråga sig om fotbollen någonsin släpper taget om honom.

-När jag har semester brukar jag försöka släppa fotbollen, men det är inte så många dagar på året. Jag tror att det här jobbet som allsvensk tränare är med där hela tiden. Framförallt bestämmer man inte själv när man kan slå av och på. Sen gäller att man klarar av att hantera ens omgivning och familj och vara närvarande. Men spelartranfers och resultat i matcherna är ingenting som man bestämmer över själv, utan det dyker upp och då dominerar det tillvaron. Går laget dåligt under en längre period är det klart att det också påverkar en. I olika perioder tar jobbet all tid och ibland är det lugnare. Och det är väl också det roliga, att ingen vecka är den andra lik.

Framgångarna med Gefle gör att Pelle Olsson numera är ett aktat namn i tränarsverige. Antagligen skulle han kunna jobba någon helt annanstans, men någonting håller honom kvar. Förklaringen kan sammanfattningsvis stavas en god arbetsmiljö.

-Strömvallen är inte den mest moderna arenan men det är ändå en härlig miljö att jobba som fotbollstränare i. Vi har en intressant spelartrupp just nu, en styrelse som jobbar bra, vi har Evas jobb som klubbdirektör och de övriga på kansliet också. Alla drar åt samma håll och det är kul att vara en del av det. Det är spännande som tusan varje dag i den här konkurrensen som vi lever i. Jag har bra människor runtomkring mig och det gäller såklart även resten av tränarteamet.

Frågan är hur långt detta räcker i en alltmer globaliserad och ekonomiserad fotbollsvärld. Om det ska spelas allsvensk fotboll i Gävle även på sikt behövs antagligen andra saker också.

-Då behöver vi ha en större ekonomi och det hoppas vi få genom en bättre arena. Ingen svensk klubb bestämmer själv takten över spelartruppens förändringar men med en lite större ekonomi än vad vi har nu skulle vi ha större chans att hålla truppen intakt över tid. Det är ju ingenting vi tänker på när vi går ut till match, att motståndarna har mer pengar än oss, men det är viktigt att klubben strävar mot en bättre ekonomi.

Under tiden gör sig GIF redo för ännu en säsong i Allsvenskan. Får man tro tränare Olsson har vi en ovanligt rafflande serie att se fram emot.

-Om Malmö, Helsingborg och Elfsborg är en topptrio som bitit sig fast de senaste åren känns det som att Göteborg kan komma in där nu och även AIK var ju bra förra året. Så Allsvenskan i år känns som en jätteintressant och oviss serie. För oss kommer det att bli en jäkla utmaning att ta upp kampen med de andra lagen.

Redan den 2 april drar fotbollsfesten igång då Gefle möter Malmö borta i premiäromgången.

 

Fem snabba Pelle-frågor:

Världens bästa fortbollsspelare/tränare?

-Xavi och Iniesta/Roy Hodgson.

Favoritlag förutom GIF?

-Även om de har hållit sig borta från Premier League ett tag nu, kan jag inte vika från Leeds United.

Dig själv med tre ord?

-Engagerad, envis, realistisk.

Vilka vinner Allsvenskan 2012? Elfsborgs IF

Favoritsysselsättning utanför fotbollen?

-I vardagen promenera och när jag har tid resa.

 

Not: Ovanstående text är en längre version av den artikel som publicerades i Gestrikemagasinet 2012-03-18.

Text: Claes Wallgren